Start-up från Uppsala möjliggör fullskalig implementering av grafen

Grafen framställdes för första gången år 2004 och belönades med Nobelpriset 2010. Grafen förutspås revolutionera energisektorn och elektroniksektorn. Hittills har dock utvecklingen bromsats av implementeringsproblem. Fortfarande, mer än tio efter den första framställningen av grafen, är endast mycket begränsade tillämpningar tillgängliga. Problemet är att materialets egenskaper försämras kraftigt vid produktionsuppskalning. Forskare världen över har kämpat med denna utmaning och nyligen gjordes ett genombrott vid Ångströmslaboratoriet vid Uppsala Universitet.

Mamoun Taher

– En stor utmaning i arbetet med grafen har varit agglomering vid uppskalning. Grafenet har visat fantastiska egenskaper på nano-skala, men mycket sämre resultat på makro-skala. Dessa utmaningar har drivit mig till att fokusera mycket intensivt på lösningar för att kunna använda detta super-material för industriella produkter med bibehållna egenskaper, säger Mamoun Taher.

Mamoun Taher är en materialforskare som sedan 2015 har forskat vid Ångströmslaboratoriet och även arbetat i flertalet grafenrelaterade projekt med ABB.

Aros Graphene® är ett hybrid-jon-grafen-material vars tillverkningsprocess är enkel och miljövänlig. Materialet kan användas som tillsats i andra material, som en ytbeläggning, eller kan till och med skrivas ut med 3D-skrivare.

– Med Aros Graphene® kan vi äntligen förverkliga potentialen i grafen och det har vi redan visat i inledande tester hos potentiella kunder. De första kommersiella applikationerna kommer att finnas på marknaden redan 2019.

Den största upptäckten var inte att vi hade producerat ett nytt material, utan de slående egenskaperna vi observerade hos det nya materialet. Det visade sig att Aros Graphene® har de elektriska och termiska egenskaperna från grafen inte bara i två dimensioner utan i 3D, och dessutom har ytan extremt låg friktion och mycket hög slittålighet.