De svenska myndigheterna har vidtagit en hel del åtgärder för att underlätta för företag att klara krisen. Stödens konstruktion och informationen om dem kan dock göra det svårt att verkligen bedöma hur ett företag ska agera. Det är följande fem stöd som kanske i fösta hand kan vara aktuella för ytbehandlingsföretag.
SÄNKT ARBETSGIVARAVGIFT
Tydligt och direkt är den del av det tredje stödpaketet som innebär att under perioden mars–juni betalar företag endast 10,21 % i arbetsgivaravgift. Det gäller dock bara på lön upp till 25 000 kr och för maximalt 30 medarbetare. Det betyder att skattesänkningen inte kan överstiga 159 000 kr per månad. Vid tidningens pressläggning var de praktiska detaljerna inte klara men troligen ska företagen inte behöva ansöka och vänta på besked från myndigheten.
UPPSKJUTNING AV SKATTEINBETALNINGAR
Det finns också möjlighet att skjuta på inbetalning av avdragen skatt, arbetsgivaravgift och moms retroaktivt från den 1 januari i år. Men en icke avdragsgill ränta tillkommer. Omräknat till normal avdragsgill ränta motsvarar den i normalfallet en ränta på 6,6 %. Det finns flera sätt att ansöka om tillfälligt anstånd men enligt Skatteverket får man snabbast beslut om man använder den digitala tjänsten på Mina sidor. Enligt Skatteverkets hemsida kommer man som huvudregel inte att ansöka om företrädaransvar mot en företrädare för obetalda skatter och avgifter, som omfattas av anstånd enligt lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall. Undantag sker om det handlar om företag som uppenbarligen utnyttjat möjligheterna helt i strid med syftet med anståndsbestämmelserna.
STATEN TAR EN DEL AV KREDITRISKEN FÖR LÅN
Tidigare har Riksbanken meddelat att 500 miljarder kronor finns tillgängliga för bankerna för utlåning till företag. Men eftersom det ursprungligen var tänkt att det var normala kreditbedömning som skulle göras är medlen i praktiken svårtillgängliga. Normalt ska inte banklån beviljas för förlusttäckning. Dessutom skulle banken ta kreditrisken. I det tredje krispaketet har regeringen föreslagit en statlig lånegaranti som innebär att staten garanterar 70 % på nya lån. Riksgälden administrerar garantin. Företagen vänder sig direkt till sin bank som sköter all administration.
KORTTIDSARBETE
Staten kan täcka delar av kostnaderna i samband med att anställdas arbetstid minskas. Benämningen är korttidsarbete (tidigare kallats korttidspermittering). För att kunna tillämpa detta stöd krävs kollektivavtal eller, om detta saknas, att minst 70 % inom driftsenheten godkänner och deltar. Reglerna kan variera lite beroende på vilka kollektivavtal som ska tillämpas. Principen är dock att staten står för den absoluta huvuddelen av kostnaden för den minskade arbetstiden medan den anställde får en liten minskning av lönen och företaget svarar för en liten del av lönekostnaden för den minskade arbetstiden. Det finns dock ett lönetak vid 44 000 kr i månaden. Ett typexempel på fördelning av kostnaderna vid en minskning av arbetstiden med 60 % är att den anställde får en minskad lön med 7,5 %, arbetsgivaren står för 7,5 % av lönekostnaden och staten 45 %. Det innebär att kostnaderna för arbetsgivaren minskar med 53 % vid en minskning av arbetstiden med 60 %. Men beroende på vilket kollektivavtal som gäller kan skillnader förkomma. En sådan faktor är hur skifttillägg ska hanteras vid övergång till dagtidsarbete. Stödet tillämpas från den 16 mars och ansökan kan lämnas från den 7 april. Ansökan görs på tillvaxtverket.se. Det är oklart hur snabbt handläggning av ansökningar kommer att göras. Risk finns troligen för att det kan ta relativt lång tid eftersom det inte har aviserats att Tillväxtverket fått extra resurser för att hantera ansökningarna.
SJUKLÖN
Staten tar tillfälligt över ansvaret för sjuklön. Tidigare har arbetsgivaren betalat ut sjuklön för den första tvåveckorsperioden av en sjukfrånvaro. Men mellan 1 april och 31 maj gäller det alltså att staten tar hela kostnaden för sjuklön.
