Mer kostnadseffektiv rening av PFAS i vatten

IVL:s Andriy Malovanyy vid testanläggningen.

I en nyligen publicerad rapport har IVL studerat hur reningen av korta och medellånga PFAS-molekyler kan göras mer resurseffektiv och till en lägre kostnad. Försöken genomfördes på Ragn-Sells avfallsanläggning i Högbytorp, med lakvatten som har höga halter av PFAS.

– För vatten som är väldigt förorenat är det inte praktiskt möjligt att avskilja de kortaste PFAS på ett kostnadseffektivt sätt. Däremot kan reningsgraden av medellånga PFAS förbättras markant med samma reningskostnad. Tekniken är även relevant för rening av mindre förorenat vatten som grund- och dricksvatten samt kommunalt avloppsvatten. Därför är rapporten intressant inte bara för avfallsanläggningar utan mer generellt för rening av olika typer av PFAS-förorenat vatten, säger Andriy Malovanyy, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Tekniken bygger på sorption av PFAS på jonbytarfilter. Det innebär att vatten filtreras genom materialet varvid PFAS binds till jonbytaren. 

Efter flera månaders drift, när jonbytarfiltret tappade sin PFAS-reningsfunktion, regenererades den på plats, det vill säga materialet behandlades med en lösning bestående av etanol och salt för att återfå sin reningsfunktion, och kunde sen sättas i drift igen. 

– Det är första gången som regenerering har testats i större skala vid rening av så starkt förorenat vatten som lakvatten från avfallsanläggningar. Försöken visar att den regenererade jonbytarmassan har samma kapacitet som ny, vilket bekräftar att upprepad användning av jonbytare är praktiskt möjligt, säger Andriy Malovanyy.

Projektet har räknat på vad det skulle kosta att bygga och driva en separat regenereringsanläggning för Högbytorp och om kraven på rening är högt satta kan det vara ekonomiskt motiverat enligt studien. Dock är det inte motiverat för mindre hårda krav och även för andra mindre anläggningar.

– Om man däremot bygger en centraliserad anläggning som behandlar jonbytarmassa från flera olika reningsanläggningar, på samma sätt som görs med reaktivering av aktivt kol idag, så skulle kostnaden bli lägre och då kan det vara motiverat för fler verksamheter.

Projektet har finansierats av Stiftelsen IVL, Ragn-Sells och Avfall Sverige.