Nya sätt att reparera slitna stålkomponenter

Forskningsingenjörerna Niclas Berglund och Kjell Hurtig demonstrerar hur pulverbågsvetsen fungerar. Foto: Camilla Johansson, IUC Väst

En ny pulverbågsvets och en ny robotcell har invigts på Produktionstekniskt centrum på Högskolan Väst. Utrustningen gör det möjligt för företag och Högskolan Västs forskare att utveckla nya effektiva metoder för att reparera och förlänga livslängden på stora metallkomponenter.

Gjutna och smidda stålkomponenter används för en rad olika samhällskritiska funktioner, bland annat inom energisektorn. Turbiner, rotorer och generatorer är exempel på stora och komplexa komponenter som tar lång tid att tillverka. Om slitna komponenter kan repareras och återbrukas i stället för att ersättas med nya vinner man både tid och säkerställer en hållbar och kontinuerlig drift.

– Med vår nya svetsutrustning från ESAB kan vi utveckla reparationsmetoder för storskaligt återbruk av stora stålkomponenter. Våra produktionstekniska forskare medverkar i Vinnovas nya projekt Re-Pair, som startade i höst och drivs av Swerim, säger Joel Andersson som leder projektet på Högskolan Väst.

Forskarnas uppdrag är att tillsammans med Swerim utveckla en metod där additiv tillverkning med pulverbågsvetsning kan användas för att reparera komponenter. Tekniken gör det möjligt att reparera till exempel uttjänta stålrör genom att steg för steg addera nya lager med stål där komponenten är skadad eller sliten.

– Just den här tekniken är väsentligt snabbare än annan additiv tillverkning och passar bra för reparation av stora och komplexa komponenter. Men det finns utmaningar som forskarna ska arbeta vidare med för att tekniken ska bli applicerbar, säger Joel Andersson.

Pulverbågsvetsning är en teknik som inte används i så stor utsträckning av svensk industri. Men intresset kan komma att öka i takt med att industrin strävar efter att nå hållbarhetsmål.

– Det finns mycket att vinna på att utveckla tekniker för reparationer och återbruk. Om man till exempel slipper kassera slitna turbinblad och ersätta med nyproducerade sparar man både ställtid och material. Det kan ta ett halvår innan ett nytt turbinblad är tillverkat, säger Thomas Stenberg, forskare på Swerim. 

– Den nya utrustningen och forskningen här på Produktionstekniskt centrum bildar ett av tre nya återbrukscentrum som vi arbetar med att färdigställa. Industrin visar stort intresse för att ta del av de här teknikerna, konstaterar Thomas Stenberg.